helgen i kiruna har varit helt underbar. ville inte alls åka hem men med tanke på skolan så var jag tvungen. men mamma och dom kommer ju hit på lördag så jag längtar som bara den.
sitter och grubblar för mig själv och tänker på en väldigt konstig sak som har flygit i min skalle. trodde aaldrig det skulle hända, fast vem vet jag kanske har gått och blivit knäpp. jag har hemlängtan. jag vill inte bo i vännäs nå mer. jag vill hem och bo med mamma å pappa. jag vill inte bo själv i en lägenhet nå mer. det tär på en aatt ständigt känna sig ensam. jag vill känna mig trygg och vill vara med mamma å pappa å adrian. ha nära till byn å kunna åka dit när jag vill. vrf har jag börja tänka så här helt plötsligt? jag är arg på mig själv just nu. vrf har jaag den här tanken i huvet och klumpen i magen. fast om jag knr mig själv så vet jag att efter att jag varit i kiruna i nån månad så vill jag bort där ifrån. så har de varit förut iaf.
men kan ändå inte flytta hem med tanke på skolan. måste bo här åtminstonde fram tills sommarn. sen kan ja lika gärna flytta hem igen för då kan ja plugga hem ifrån å ha praktiken i kiruna. men efter som min hjärna är helt knasig så vet jag egentligen inte vad jag vill nå mer. fast att få åka till kiruna, vara där tills jag bli less de hade jag vela. men det går ju inte..
vad har hänt med mig? är jag less att stå på egna ben nu? är jag less på att bo i vännäs? vad äre frågan om egentligen. ja tänk om jag ens visste de själv.
puss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar